Tjeburasjtjka
När jag hittade filmen till igår kom jag att tänka på de stop motion-filmer man sett som barn.
Säga vad man vill om 80- och 90-talets barntv men var det något de var bra på att visa var det stop motion, främst från Öststaterna. De välkomnades kanske med varierande entusiasm av svenska barn bänkade framför tv:n men jag kommer ihåg att jag tyckte de var fina.
Dämpade men kontrastrika färger. Klassiska sagoteman, inte sällan med inslag av magi.
Drutten och Gena sändes på 70-talet så varför jag minns det vet jag inte, jag kom egentligen i kontakt med dom först när jag skulle lära mig lite ryska till ett jobb här om året.
Tjeburasjtjka, som serien heter i original, kommer från sovjetunionen och skattas högt där, kanske för att det är en dold satir över sovjetsamhället.
Ordet "Tjeburasjka" (Чебурашка) är en härledning från det ryska mycket ovanliga verbet "чебурахнуться" (falla). Förmodligen är det påhittat av författaren själv. I boken hittar en grönsakshandlare något i en låda full med apelsiner. Han tar upp det och försöker få det att stå upp, men det faller på grund av ömma ben efter den långa färden. Efter att ha försökt en andra gång säger han "-Ой, опять чебурахнулся!" (-Aj, du föll igen!), och därmed hade Tjeburasjka fått sitt namn; "något som faller".
Till Sverige köptes två dockor in och döptes till Drutten och Gena. (Eftersom Genas mormor inte kunde säga "kom genast så blev det - Kom Gena).
Diskret samhällsatir och kollektiv gemenskap byttes i den svenska versionen ut mot en mild satir över könsroller där den "manlige" Gena försöker undervisa den "kvinnliga" Drutten, som ändå alltid visar sig vara både klokare och modigare, en svensk moralkaka alltså.
Den ryska versionen är mer lågmäld och dess underton är djupare, tycker jag. Här är ett klipp ur serien i original där Jena sjunger om att fira sin födelsedag fastän det regnar, för att födelsedagar ju faktiskt bara kommer en gång om året.
John blund kommer från Tyskland. Där heter han Sandmann eller Unser Sandmännchen. Att hans fanns fick man som barn lära sig genom att han ibland lämnar spår av sand i ögonen som man kände när man gnuggade sig i ögonen på morgonen. Även denna serie har i sitt original haft subtila socialistiska budskap om frihet.
Bild från en läsvärd liten artikel i DN, klicka på bilden så länkas du dit.
Fablernas värld är en nederländsk, animerad serie som heter De Fabeltjeskrant i original. Serien har sänts, i sin ursprungsform, flera omgångar i svensk television med början på 70-talet i programmet Halvsju.
Stop motion-teknik är det förvisso bara i introt och outrot men den får vara med ändå. Här är det holländska originalet:
Valley of Gwangi: Vi avslutar med en av mina mest markanta minnen av stop motion. Det är definitivt inget barnprogram och jag vet inte alls hur det kom sig att jag såg den. det är en amerikansk långfilm som kom 1969.
En väldigt liten häst väcker en paleontologs intresse, då den misstänks vara en Eohippus, en urhäst. Lokalbefolkningen berättar att den kommer från den förbjudna dalen och de kidnappar hästen för att ta den tillbaka dit. Paleontologen med följe tar sig också dit - för att ta tillbaka hästen. Det är då de möter Gwangi, en allosaurus, som härskar i den förbjudna dalen - dalen som tiden glömde, och tar med honom till staden istället..
Surrealistiskt
Sprang hem från bostadsrättsmötet igår, det var kallt. Det gjorde ont i lungorna men biten att springa var kort. Innanför dörren segnade jag ihop och kylan utomhus kändes som en petitess i sammanhanget - nu frös jag verkligen.
Filmen är ett surrealistiskt stycke Stop Motion från 2006, gjord av Dean DiEmidio.
Jag tyckte liksom att den passade in.
Natten ägnades åt feberyra drömmar. Surrealistiska, absurda, galna och så påträngande att jag inte ens övervägde att det kunde vara drömmar. Det var verkligt, samtidigt som jag såg på mig själv utifrån och tänkte ´vad är det här för sjuka saker, det här kan inte hända´. Jag vaknade i ett ryck flera gånger och somnade om lika fort - och drömmarna fortsatte som en pausad film man satt på play igen.
Nej jag är inte döende, bara genomförkyld, feberyr och en smula dramatisk
Filmen är ett surrealistiskt stycke Stop Motion från 2006, gjord av Dean DiEmidio.
Jag tyckte liksom att den passade in.
Helg
- Nej nu tar vi helg, sa jag och gjorde just det.
Fredagens senare timmar och de kommande femtiotvå har jag inte ägnat åt annat än det som passat och fallit mig in.
På Fredagen var jag och Linnea ute på äventyr i Stockholmsnatten.
Theo som flyttat tillbaka till huvudstaden satt i Svandammsparken och lekte sommarnatt med sina vänner och bekanta. Jag och Linnea kom dit, slog oss ner på utbredda filtar och gardiner och delade några glas kartongvinsberusning och menvadgördunuförtiden-konversationer med både den ena och den andra. Att se ansikten igen som man inte sett på väldigt länge och höra deras röster när vi snackade bort tid var helt underbart.
Efter det stegade jag och Linnea vidare mot tunnelbanan som skulle ta oss till Linneas tyska kompis som var ute på galej, någon annanstans. På vägen dit såg vi en bil som hette UME, mitt emot den stog en som hette HEJ, galet bra.
Fredagens senare timmar och de kommande femtiotvå har jag inte ägnat åt annat än det som passat och fallit mig in.
På Fredagen var jag och Linnea ute på äventyr i Stockholmsnatten.
Theo som flyttat tillbaka till huvudstaden satt i Svandammsparken och lekte sommarnatt med sina vänner och bekanta. Jag och Linnea kom dit, slog oss ner på utbredda filtar och gardiner och delade några glas kartongvinsberusning och menvadgördunuförtiden-konversationer med både den ena och den andra. Att se ansikten igen som man inte sett på väldigt länge och höra deras röster när vi snackade bort tid var helt underbart.
Efter det stegade jag och Linnea vidare mot tunnelbanan som skulle ta oss till Linneas tyska kompis som var ute på galej, någon annanstans. På vägen dit såg vi en bil som hette UME, mitt emot den stog en som hette HEJ, galet bra.
I den tusenåriga väntan på tunnelbanan blev det lite suddigt.
Det blev ett intensivt möte med det ställe tysken var på. Det var ett sådant ställe där det satt stora blädderblocksplakat på väggarna med desperat handtextade vädjanden om att gästerna inte skulle stå på bord och stolar. Jag skrattade åt deras absurditet men glömde fota. När vi kom in till dansgolvet insåg vi att de var befogade. Folk stod verkligen på bord och stolar och trötta bartendrar bärandes tvåmeterstorn med urdruckna glas bad halvhjärtat om skärpning.
Jag undrar om vissa nästanvuxna som inte kan tygla sina lustar att stå på bord fungerar som åttaåringar. Säger man åt dem att de absolut inte får göra en viss grej kan man ju ge sig tusan på att det är just det de vill göra.
Nåväl. Lika kort som väntan på tunnelbanan plötsligt blev, blev också kvällen. I ett huj hade vi festat av oss och satt med ett sista glas vin på den lokala puben i Linneas kvarter. Där pustades det ut och pratades strunt, minnen, drömmar och tankar.
Then we faded out like the pictures above.
Lördagen intogs inledningsvis i horisontalläge i Rålambshovsparken, med isglass, frukt och kall läsk. Vi blottade våra bleka lekamen och den obarmhärtigt försomriga solen värmde oss. Vi lät våra ben vara bara när vi senare strövade upp mot stan igen för en andra omgång isglass och en promenad längs vattnet. Underbart.
Tog framåt natten en sen promenad. Träffade inget annat blommande träd.
Söndagen vaknade i mitt fall inte förrän vid elvatiden och jag släpade mig sömndrucket upp, lekte lite tafatt med katten som kom springandes med sitt snöre, sen dränkte jag mig i isvatten och kaffe.
Utanför fönstret regnade det och jag klev i strumbyxor, klänning, gummistövlar och den finfina regnkappan och begav mig mot stan. Strosade, flanerade, fönsterhandlade, tänkte. Bra var det.
Kvällen blev en lugn historia i vänner sällskap. Jag, Sarah, Ellinor och Pernilla halvtomhalvtsåg och pratsnackade oss igenom filmen Marley och jag, åt popcorn och diskuterade livets förtretligheter och underbarheter.
När jag skriver det här, är det bara fem minuter kvar av helgen. I bakgrunden står teven på, Elsa har redan rullat ihop sig som en kanelbulle och somnat och mitt medvetande börjar sakta men säkert kritisk ifrågasätta vad jag håller på med. Imorgon blir det ett nappatag med B-uppsats och livets fortsatta seriositet.
Tack och god natt.
Jag undrar om vissa nästanvuxna som inte kan tygla sina lustar att stå på bord fungerar som åttaåringar. Säger man åt dem att de absolut inte får göra en viss grej kan man ju ge sig tusan på att det är just det de vill göra.
Nåväl. Lika kort som väntan på tunnelbanan plötsligt blev, blev också kvällen. I ett huj hade vi festat av oss och satt med ett sista glas vin på den lokala puben i Linneas kvarter. Där pustades det ut och pratades strunt, minnen, drömmar och tankar.
Then we faded out like the pictures above.
Lördagen intogs inledningsvis i horisontalläge i Rålambshovsparken, med isglass, frukt och kall läsk. Vi blottade våra bleka lekamen och den obarmhärtigt försomriga solen värmde oss. Vi lät våra ben vara bara när vi senare strövade upp mot stan igen för en andra omgång isglass och en promenad längs vattnet. Underbart.
Tog framåt natten en sen promenad. Träffade inget annat blommande träd.
Söndagen vaknade i mitt fall inte förrän vid elvatiden och jag släpade mig sömndrucket upp, lekte lite tafatt med katten som kom springandes med sitt snöre, sen dränkte jag mig i isvatten och kaffe.
Utanför fönstret regnade det och jag klev i strumbyxor, klänning, gummistövlar och den finfina regnkappan och begav mig mot stan. Strosade, flanerade, fönsterhandlade, tänkte. Bra var det.
Kvällen blev en lugn historia i vänner sällskap. Jag, Sarah, Ellinor och Pernilla halvtomhalvtsåg och pratsnackade oss igenom filmen Marley och jag, åt popcorn och diskuterade livets förtretligheter och underbarheter.
När jag skriver det här, är det bara fem minuter kvar av helgen. I bakgrunden står teven på, Elsa har redan rullat ihop sig som en kanelbulle och somnat och mitt medvetande börjar sakta men säkert kritisk ifrågasätta vad jag håller på med. Imorgon blir det ett nappatag med B-uppsats och livets fortsatta seriositet.
Tack och god natt.
So be it.
Här är lite musik att lyssna på medan du läser det här inlägget, för att sätta stämningen, så att säga.
(Men jag föreslår att ni inte hakar upp er på texten till låten medan ni lyssnar, då missar ni ju poängen med att ha bakgrundsmusik till det faktiska inlägget.. Så lyssna på låten en extra gång och spara texten tills dess.)
Livet är gott, världen är stor
Här sitter vi, jag och min bror
Fisken i sjön sover nog nu
Den är nog trött, eller vad tror du?
Det ska va' gôtt å leva, annars kan det kvitta
Fint å leva, annars kan det kvitta
Lätt å leva, annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva, det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
Fint å leva, annars kan det kvitta
Lätt å leva, annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva, det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
Nä, vi sitter inte i Paris på ett kafé
inte på en nattklubb eller bar i S.t Tropez
och vi springer inte runt i Thailand och letar
Vi sitter bara här och metar
Det ska va' gôtt å leva, annars kan det kvitta
Fint å leva, annars kan det kvitta
Lätt å leva, annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva, det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
Lätt å leva, annars kan det kvitta
Spring inte runt och vela, då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva, det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
Så vad är det då som är så gôtt nu då, undrar ni?
Jo det ska jag berätta:
Mitt kylskåp må ibland vara tomt.
Skafferiet är däremot oftast fyllt och i frysen finns alltid, alltid bär. Jordgubbar, björnär, blandade bär, nubärdetav och hallon(-bär?) När det införskaffas billiga bananer till hushållet passar jag på att frysa in dem också (man skivar, lägger i lager med smörpapper eller plastfilm emellan och puttar in i frysen). På så sätt kan jag alltid avnjuta dessa fantastiska frukter och bär - och det måste ju definitivt sägas vara gött.
Mitt kylskåp må ibland vara tomt.
Skafferiet är däremot oftast fyllt och i frysen finns alltid, alltid bär. Jordgubbar, björnär, blandade bär, nubärdetav och hallon(-bär?) När det införskaffas billiga bananer till hushållet passar jag på att frysa in dem också (man skivar, lägger i lager med smörpapper eller plastfilm emellan och puttar in i frysen). På så sätt kan jag alltid avnjuta dessa fantastiska frukter och bär - och det måste ju definitivt sägas vara gött.
Galet så gôtt det är.
Himlarns så gôtt det är.
Solen visar sin gula skepnad igen men till skillnad från i vintras när den bokstavligt talat såg snett på oss så står den nu högt upp på himlen och värmer oss helt frankt.
Tyvär tar den ju inte hänsyn till att en annan sitter och skriver B-uppsats inomhus och bara får njuta av gulheten genom vardagsrumsfönstret, men det gör det samma.
Ibland tar man sig en promenad, kort eller lång spelar ingen roll bara man kommer ut.
Elsa får följa med ibland. I helgen som var, till exempel, var jag och kära systern ute på gården med den lilla vita.
Att gå ut med den katten är kanske ingen större utmaning, det känns mest som att gå med ett skräp fastknutet i ett skosnöre, bortsett från att detta lilla skräp nosar, jamar och äter gräs. Men åh, så gött det är!
Tyvär tar den ju inte hänsyn till att en annan sitter och skriver B-uppsats inomhus och bara får njuta av gulheten genom vardagsrumsfönstret, men det gör det samma.
Ibland tar man sig en promenad, kort eller lång spelar ingen roll bara man kommer ut.
Elsa får följa med ibland. I helgen som var, till exempel, var jag och kära systern ute på gården med den lilla vita.
Att gå ut med den katten är kanske ingen större utmaning, det känns mest som att gå med ett skräp fastknutet i ett skosnöre, bortsett från att detta lilla skräp nosar, jamar och äter gräs. Men åh, så gött det är!
Himlarns så gôtt det är.
Jag har fått sommarjobb, både i butiken på museet och kanske på det Fritids jag praktiserat på. Det som är bra är att det inte är vareviga dag, utan i en ganska utspridd period. Förra sommaren ägnades ju åt renovering av råtthålet och varjedag-jobb vilket gjorde att jag inte var särskilt utvilad när höstterminen började.
Detta år ska det bli ändring på det! Här ska det minsann infinnas sommarlugn, ätas isglass och upptäckas sommarårstid.
Detta år ska det bli ändring på det! Här ska det minsann infinnas sommarlugn, ätas isglass och upptäckas sommarårstid.
Note to self:
Spring inte runt å vela,
då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva,
det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
So be it.
Spring inte runt å vela,
då sabbar du det hela
Spring inte runt och veva,
det ska va' gôtt, gôtt, gôtt, gôtt å leva!
So be it.
Det är bara ett spel..
Eller?
Jag spelade så mina åttaåriga fingrar fick kramp och smygsvor långa ramsor när rader missades eller solen speglade sig i skärmen så att jag inte såg vad jag gjorde.
I mina drömmar föll bitarna obönhörligt, det klassiska stycket Kalinka i 8-bit och ljuden när bitarna landade eller en rad försvann ekade i huvudet. Jag ville aldrig sluta.
Det var nog mitt första möte med begäret.
I mina drömmar föll bitarna obönhörligt, det klassiska stycket Kalinka i 8-bit och ljuden när bitarna landade eller en rad försvann ekade i huvudet. Jag ville aldrig sluta.
Det var nog mitt första möte med begäret.
Lycklighetshets, nej jag menar test
Lycklighets-testet
[ ] Du har en pojkvän. Nej.
[x] Du har ett eget rum. Två rum och kök as a matter of facts.
[x] Du har en mobil. 249 kr-lur med Snake och ficklampa, den du.
[x] Du har en iPod/MP3 spelare. Julklapp 2008.
[x] Dina föräldrar är fortfarande tillsammans. Puss.
[ ] Du har fler än 2 bästa vänner. Hur vet man det? Känns det i magen?
[ ] Det finns en pool i din gård. På min gård finns bara en sandlåda och några odlingslotter.
[x] Du klär dig som du vill. Jaa, det gör jag väl?
[ ] Du hänger med kompisar mer än en gång i veckan. Det varierar, minst en gång i allla fall.
[x] Det finns en dator/laptop i ditt rum. Den förflyttar sig mellan rummen.
[x] Du har aldrig blivit nedslagen. Jag har känt mig nedslagen men aldrig fysiskt.
[x] Du gråter aldrig mer än 3 gånger i månaden. Jag gråter inte.
[ ] Du får lyssna på vilken musik du vill lyssna på. Med husets 40-talskartongväggar så nja, med måtta.
[x] Ditt rum är stort nog för dig. Definitivt, vi har gott om plats.
[ ] Människor använder dig inte för den du är. Hur sa?
[x] Du har varit på konserter. Mora Träsk (som var hemska), Spice Girls, BSB och nu i senaste livet Arvika, Hultsfred, Popaganda och så vidare 7 eller 8 gånger.
[ ] Du samlar på något normalt. Möbler, hushållsgrejer, minnen, inspiration, tankebryderier - och femmor.
[ ] Du längtar till skolan. Mja. Eller jo. Eller ja, som elev eller som arbetsplats?
[x] Du önskar inte att du var någon annan. Men jag skulle gärna kunna mig själv lite bättre.
[ ] Du spelar någon sport. Spelar, nej. Utövar, nja. Promenerar och joggar, ja.
[ ] Du brukar göra något efter skolan. Däcka i soffan är ett stående inslag, handlar och flanerar gör jag också.
[ ] Du äger en bil. Nej, funderar på om en faktisk bil skulle ge mig motivationen till att ta den där attans plåten!
[x] Du brukar inte bråka med dina föräldrar. Neej, inte sedan jag flyttade, inte innan heller för den delen. Vi visar respekt för varandra.
[x] Du är nöjd med ditt utseende. Ja.
[ ] Du har inget självförtroende alls. Jo, men är osäker på om jag räcker till.
[ ] Du har aldrig fått IG. Jo, det har jag men det har jag styrt upp!
[ ] Du vet vad som händer i världen. Nja.
[x] Du bryr dig om folk. Försöker och hoppas att det uppfattas av dem jag bryr mig om.
[ ] Du är nöjd med ditt liv. Jo vars. Somt är bra, somt ska ändras, är det inte ofta så?
[x] Du kan mer än ett språk. Svenska, engelska y un poco de espanol y italiano å så litt, veldig litt, norsk.
[ ] Du har ett smeknamn. Liten: Mimmi, Mifen, Mia. Gymnasiet: Ekefjöl. Nu: Neej?
[x] Du har ett husdjur. Japp, Elsa, cornish Rex, årgång 2006.
[ ] Du kan hela orden från 10 låtar. Beror på vilken kategori av låtar vi talar om. Barnlåtar, check. Gamla låtar, check. Nya låtar, Eh nej.
[ ] Du har inga “fiender”. Hoppas jag.
[x] Du är en ganska snäll person. -II-
Total: 17
———————————
Total :
0-10 - Du mår inte bra, du är inte lycklig.
10-20 - Du är inte jättelycklig men det duger. Du kan du känna dig ensam och sviken ibland.
20-35 - Du mår toppen, du är lycklig!
Japp, så går det när man egentligen letar efter en ny bloggdesign och hamnar här.
Jakten på lönsamhet.
Med min faiblesse förallt som är gammalt så borde hamburkekedjor, så kallade Diners, från 40/50-talet tilltala mig - och det gör dem. De ofta schackrutiga golven, de rundat stålkantade bardiskarna, borden och stolarna. Snabb service och servering av mat som är lätt att betsälla och går snabbt att äta. För dåtidens moderna människa på väg.
Så långt så gott.
McDonald's är inkörsporten i arbetslivet för många svenska ungdomar. Här börjar många svenskars bild av lagar, avtal och vuxenliv att formas. Men vad får de för bild? Dokumentären "McFusk & Co" visar fiffel med McDonald's egna anställdas löner och med kundernas mat.
Det handlar om fusk som verkar framkallas av McDonald's affärssystem. Anställda pressas att stämpla ut när försäljningen är låg. Det är också vanligt att de pressas att jobba gratis.
Och McDonald's fuskar inte bara med arbetsvillkoren, utan också med den utlovade kvalitén på maten. Mat märks om. Och löftena om att hamburgarna ska vara pinfärska fifflas rutinmässigt bort.
Dokumentären undersöker hur dessa beteenden och avtalsbrott kan uppstå. McDonald's är ett av världens mest kontrollerade och systematiserade multinationella företag. Vad är det i systemet som möjliggör dessa beteenden? I programmet berättar McDonald's-anställda med egna erfarenheter av dessa oegentligheter, och amerikanska advokater beskriver liknande beteenden i USA.
Ett program från Dokument inifrån av Bosse Lindquist.
Detta är ganska långt ifrån dåtida amerikanska Diners med drömmar om schackrutiga golv, rundade bardiskar med stålkanter och milkshakes i stora glas. Snabb mat och snabb service för den moderna människan på väg.
Det här är nutida. det händer nu.
När jag söndagstrött skriver det här sittandes i hemma i soffan jobbar hundratals människor så svetten lackar över hamburgarna de serverar.
De har varken råd eller tid att ta rast.
Så långt så gott.
Att det däremot år 2010 utnyttjas ungdomar, unga vuxna, medelålders vuxna med eller utan uppehållstillstånd för en snabbmatskedjas vinning - det är helt oacceptabelt!
Den kritiserade snabbmatskedjan i fråga grundades, som många andra, på 40-talet och har nu, 70 år senare 230 etablerade restauranger bara i Sverige.
De erbjöd snabb service och snabb mat - Men att maten går snabbt att göra och att personalen jobbar snabbt bakom kassorna, det är lätt att både se och ifrågasätta.
Den kritiserade snabbmatskedjan i fråga grundades, som många andra, på 40-talet och har nu, 70 år senare 230 etablerade restauranger bara i Sverige.
De erbjöd snabb service och snabb mat - Men att maten går snabbt att göra och att personalen jobbar snabbt bakom kassorna, det är lätt att både se och ifrågasätta.
Som konsument är man nöjd att maten levereras till oss snabbt.
Som människa är det beklämmande att se hur snabbt de anställda måste arbeta.
Allt är alltså inte gula M som glimmar, de har kritiserats förut och kritiseras än i många avseenden.
NU är det taskiga arbetsvillkor, gratis arbete och undermålig hantering av maten som står i ropet.
Sveriges Television visade ikväll dokumentären McFusk & Co,
se den på SVT Play eller klicka på bilden nedan om ni missade den!
Som människa är det beklämmande att se hur snabbt de anställda måste arbeta.
Allt är alltså inte gula M som glimmar, de har kritiserats förut och kritiseras än i många avseenden.
- Miljö och hållbar utveckling, avverkas regnskog till förmån för deras uppfödning av köttdjur?
- De anställdas arbetsmiljö, arbetsavtal som inte följs och svartarbete.
- Matens hantering, mat som ligger för länge utan att slängas och i fel temperaturer för mathantering.
- Matens näringsinnehåll, är den hälsovådlig?
NU är det taskiga arbetsvillkor, gratis arbete och undermålig hantering av maten som står i ropet.
Sveriges Television visade ikväll dokumentären McFusk & Co,
se den på SVT Play eller klicka på bilden nedan om ni missade den!
McDonald's är inkörsporten i arbetslivet för många svenska ungdomar. Här börjar många svenskars bild av lagar, avtal och vuxenliv att formas. Men vad får de för bild? Dokumentären "McFusk & Co" visar fiffel med McDonald's egna anställdas löner och med kundernas mat.
Det handlar om fusk som verkar framkallas av McDonald's affärssystem. Anställda pressas att stämpla ut när försäljningen är låg. Det är också vanligt att de pressas att jobba gratis.
Och McDonald's fuskar inte bara med arbetsvillkoren, utan också med den utlovade kvalitén på maten. Mat märks om. Och löftena om att hamburgarna ska vara pinfärska fifflas rutinmässigt bort.
Dokumentären undersöker hur dessa beteenden och avtalsbrott kan uppstå. McDonald's är ett av världens mest kontrollerade och systematiserade multinationella företag. Vad är det i systemet som möjliggör dessa beteenden? I programmet berättar McDonald's-anställda med egna erfarenheter av dessa oegentligheter, och amerikanska advokater beskriver liknande beteenden i USA.
Ett program från Dokument inifrån av Bosse Lindquist.
Läsa mer om programmet och se klipp?
Klicka på bilden.
Klicka på bilden.
Bild från Webguerillas.de
Detta är ganska långt ifrån dåtida amerikanska Diners med drömmar om schackrutiga golv, rundade bardiskar med stålkanter och milkshakes i stora glas. Snabb mat och snabb service för den moderna människan på väg.
Det här är nutida. det händer nu.
När jag söndagstrött skriver det här sittandes i hemma i soffan jobbar hundratals människor så svetten lackar över hamburgarna de serverar.
De har varken råd eller tid att ta rast.
25
Katten FLÖG upp ur sängen och jag grymtade, halvt medvetslös, lite åt henne, vände på kudden och somnade om. Vad som kändes som bara ett litet ögonblick senare kom jag till medvetande igen. Den här morgonen var det inte av Elsa som vanligtvis brukar nosa mig i ansiktet eller komma dragande med sitt snöre.
Nej, den här morgonen vaknade jag av två par välkända fotsteg och stämmor. In i sovrummet tågade min mamma och pappa sjungandes.
-Ja må hon leva, ja, må hon leva, ja, mån hon leva ut i hundrade år! Grattis på födelsedagen lilla 25-åringen!
Tala om att bokstavligt talat bli tagen på sängen! De hade smugit sig in med sin alldeles egen nyckel och antagligen varit anledningen bakom kattens projektil-projekt där tidigt på morgonkvisten.
Sömndrucket konstaterade jag min tur att det inte var inbrottstjuvar och min lycka över vilka det faktiskt var som kom. Fantastisk överraskning! På bordet i vadagsrummet stod tända ljus, en vas med blommor, en tårta och en del paket! 7-åringen i mig vaknade och plirade glatt på ömsom paketen, tårtan och katten och ömsom blommorna, mina kära föräldrar occh ljusen.
Nej, den här morgonen vaknade jag av två par välkända fotsteg och stämmor. In i sovrummet tågade min mamma och pappa sjungandes.
-Ja må hon leva, ja, må hon leva, ja, mån hon leva ut i hundrade år! Grattis på födelsedagen lilla 25-åringen!
Tala om att bokstavligt talat bli tagen på sängen! De hade smugit sig in med sin alldeles egen nyckel och antagligen varit anledningen bakom kattens projektil-projekt där tidigt på morgonkvisten.
Sömndrucket konstaterade jag min tur att det inte var inbrottstjuvar och min lycka över vilka det faktiskt var som kom. Fantastisk överraskning! På bordet i vadagsrummet stod tända ljus, en vas med blommor, en tårta och en del paket! 7-åringen i mig vaknade och plirade glatt på ömsom paketen, tårtan och katten och ömsom blommorna, mina kära föräldrar occh ljusen.
Det åts tårta och smörgåsar och dracks te, jag fick en speciell kopp, och det lektes med katten och öppnades paket. Nu vet jag att det är mycket fult att skryta men jag kan inte dölja min glädje och tacksamhet över presenterna. En alldeles lagom stor microvågsugn, en symaskin (som jag och mamma kan dela på eftersom jag förut lagt beslag på hennes. Dessutom bråkar den förra en del, humöret kan det ju bli lite si och så med på ålderns höst, även för symaskiner). En potatisskalare fick jag också (den förra gick sönder när jag skulle öppna en kokosnöt, använda den som plattmejsel eller något).
Efter ett fantastiskt födelsedagsfikande, avslutning, avdukning och avvinkning fortsatte fredagen i det sprudlande humörets tecken. Mest av allt fnattade jag väl runt, städade och åkte och handlade till lördagens kalas på Drott.
Det plingade till i både telefon och på min Facebook-sida av fina människor som ville gratta. Hurra vad glad jag blev!
Framåt kvällningen mötte jag upp familjen utanför Mosebacke för att äta middag. Väl därinne fick vi ett bord i den lilla lokalen med stora fönster, med utsikt över stad och vatten. Det bjöds på gott bröd och ännu godare tapenade.
Det är alltid trevligt att be kocken improvisera och när de andra i familjen köpte olika kötträtter från menyn så fick jag en improviserad pastarätt med skogschampinjoner och annat. Tjo och tjim!
Som om det inte vore nog med morgonens kalasande så fortsatte det på Mosebacke. Av söta karin fick jag ett paket med blandad kompott, det vill säga sådant en storasyster vet att en lillasyster inte skulle ta sig för att köpa till sig själv. En bodyscrub som doftade fantastiskt, duschcreme, läppguck, en liten väldoftande tvål och annat. Åh vad glad och överraskad jag blev!
Efter den trevliga middagen och en liten senkvälls-fika på Café Rival så rullade tåget hemåt. Trött, glad och otroligt tacksam över alla varma tanka och ord som sköljt över mig under dagen kunde jag inte annat än somna lycklig.
Jösses Amalia vilken dag.
Putsa och feja, dona och greja
Så var det dags att återigen greppa putsduk, sprayflaska, torktrasa och dammsugare.
Jösses Amalia så det ser ut här hemma, har sedan jag flyttade in haft en relativt pedantiskt ordning med var sak på sin plats och ordning och reda - speciellt på en fredag (då det ofta vankas gäster).
Men vadfalls, vad är nu detta? senaste veckorna har konceptet falierat och dammtussar stora som hamstrar smyger under soffan, fönstrena är vintersnöslask-skitiga och stripiga som vore de släkt med zebrorna.
Jag skyller på att jag varit på praktik och i princip stupat i farstun när jag kommit hem. Gott nog, men nu är det inga ursäkter som biter längre.
Jösses Amalia så det ser ut här hemma, har sedan jag flyttade in haft en relativt pedantiskt ordning med var sak på sin plats och ordning och reda - speciellt på en fredag (då det ofta vankas gäster).
Men vadfalls, vad är nu detta? senaste veckorna har konceptet falierat och dammtussar stora som hamstrar smyger under soffan, fönstrena är vintersnöslask-skitiga och stripiga som vore de släkt med zebrorna.
Jag skyller på att jag varit på praktik och i princip stupat i farstun när jag kommit hem. Gott nog, men nu är det inga ursäkter som biter längre.
Såhär kan vi inte ha det, fram med mopp och putsduk!
(Magnet jag fick av pappa)
Mattor ska piskas, badrumslådor (jag är ju begåvad med en liten teakbyrå i badrummet istället för badrumsskåp) ska städas och organiseras. Kylskåpet ska torkas ut och dammtusstrollen som troligtvis har släktkalas under sängen ska bli abrupt avbrutna i sitt festande!
Banksy - gatukonst i London
Banksy - gatukonst i London
Till skillnad från bilden ska här inget sopas under mattan - men visst finns det plats för nödlösningar. I mitt hem finns det alltid en kaospåse/låda. Det är i den man slänger de där allra sista pinalerna man bara inte vet var man ska lägga dem men för allt i världen inte vill ha framme. Hiva i ét ba - och pust väck, den moderna husmodern har ett problem mindre (i allafall för för stunden).
Den moderna husmodern är ju dessutom begåvad med nymodigheter som dammsugare, microfibertrasor och ett intet sinande flöde av musik direkt från datorn.
Men det ska jag säga er, att det som fungerar bäst i det Ekströmska hushållet och som garanterat både underlättar och underhåller i städandet är de knep som gör att allt blir, liksom, lite bättre!
Fröken Städtant till eder tjänst
Se inte så oroad ut Unga fröken, det ordnar sig!
Den moderna husmodern är ju dessutom begåvad med nymodigheter som dammsugare, microfibertrasor och ett intet sinande flöde av musik direkt från datorn.
Men det ska jag säga er, att det som fungerar bäst i det Ekströmska hushållet och som garanterat både underlättar och underhåller i städandet är de knep som gör att allt blir, liksom, lite bättre!
Fröken Städtant till eder tjänst
Marias städtips:
- Dra på dig städrocken, i brist därpå mjukisbyxor eller annat bekvämt.
- Dra igång vinylspelaren, en knastrig skiva låter inte bara helt förträffligt, du får en anledning att ta en paus då du måste vända på den (men spela inte en singel, att behöva byta ofta är bara en ursäkt för att vara lat).
- Häll skurvatten i en gammal emaljerad plåtbytta, de håller värmen bättre än en plasthink (enligt mig).
- När du putsar fönster, häll en kapsyl ättika i vattnet så blir det inga strimmor (det där knepet med att man ska gnugga med tidningspapper är bara "buffel" och båg.) när du torkar dem.
- Bilpolish är bra att putsa porslin, tex toaletten, med. Det gör ytan glänsande och smuts och damm fastnar mindre lätt.
- Dammsug gardiner, lampskärmar, soffan och madrassen så har du skakandet/ blåsandet ur världen (någon påstod att man skulle blåsa lampskärmar med en hårtork men jag vet inte jag.. Astmaanfall, någon?)
- Är det bedrövligt tråkig att dammsuga? Träna på improviserade danssteg, spela hockey eller låtsas att du målar golvet, så blir arbetet mindre tråkigt!
Se inte så oroad ut Unga fröken, det ordnar sig!
Vårkonsekvenser- Bildligt talat
Samtliga strumpbyxor och leggins är dammiga eller smutsiga - på grund av frekvent ökat användande av kjol, klänning och shorts.
På morgonen drar man på sig tjocktröja och jacka - ibland bara det ena. Oavett vad man valt ångrar man sig, för det är antagligen för varmt eller kallt.
På morgonen drar man på sig tjocktröja och jacka - ibland bara det ena. Oavett vad man valt ångrar man sig, för det är antagligen för varmt eller kallt.
"Nederbörd" är plötsligt inget hinder utan en möjlighet - att få dra på sig regnjacka, stövlar och gå ut på regning vårpromenad. Lyssna på bilbrus och stövelpromenads-ljud eller stänga allt ute med hörlursmusiken i öronen.
Sen när man väl är ute ser man en massa nya saker, som antingen gömt sig under snö, vulkanaska eller bildäcksupprivet gatudamm. Då kan man se att stan man bor i är ganska fin faktiskt (och ibland bara konstig).
Katten hårar, får kattfnatt och måste i brist på vintervarma element hitta andra ställen att sova. På ett par varma ben eller i linneskåpet till exempel.
Man går på galej, senast var jag cowboy (Elsa var Östermalmstant men skyllde på en grääääslig huvudvärk och stannade hemma).
Över takterassen i Flemingsberg blev himlen mörkare blå men aldrig svart, vinet smakade bra men ruset som lägrade sig mest var känslan av vårrus.
Andra konsekvenser våren drar med sig är skateboards som klick-klick-klick-rullar tungt över vägplattorna i stan och skrapar sig fram på vägar där sanden inte hunnit sopas bort. Perenner och penseer inhandlas, sätts i blomsterlådor och placeras utomhus, även på natten.
Vespor, motorcyklar, vanliga cyklar och annat med hjul åker fram. Själv hoppas jag hitta en vårjacka snart, en sådan där extra finfin jacka som man också känner sig extra finfin i. En där tyget känns mjukt mot t-shirtsbara armar och har alldeles lagom långa ärmar.
Eller så pinar jag på med den här varmkalla kombinationen med av och påtagande av jackor, tröjor, halsdukar och vantar tills vädret är så bra att det bara behövs en tjocktröja och jackan rättmätigen kan kemtvättas och hängas i malpåse inför nästa säsong.
Även om det också innebär dumma pollenallergier för vissa (mig själv inte inräknad), hybris över att komma i någon annan form än den man för tillfället har, en växande lust att pussa på folk och dela en glass eller stressa upp sig över tentor som ska in, denna sista delkursen för terminen (själv skriver jag B-uppsats),
så gillar jag Vårkonsekvenser. Så är det bara.
Man går på galej, senast var jag cowboy (Elsa var Östermalmstant men skyllde på en grääääslig huvudvärk och stannade hemma).
Över takterassen i Flemingsberg blev himlen mörkare blå men aldrig svart, vinet smakade bra men ruset som lägrade sig mest var känslan av vårrus.
Andra konsekvenser våren drar med sig är skateboards som klick-klick-klick-rullar tungt över vägplattorna i stan och skrapar sig fram på vägar där sanden inte hunnit sopas bort. Perenner och penseer inhandlas, sätts i blomsterlådor och placeras utomhus, även på natten.
Vespor, motorcyklar, vanliga cyklar och annat med hjul åker fram. Själv hoppas jag hitta en vårjacka snart, en sådan där extra finfin jacka som man också känner sig extra finfin i. En där tyget känns mjukt mot t-shirtsbara armar och har alldeles lagom långa ärmar.
Eller så pinar jag på med den här varmkalla kombinationen med av och påtagande av jackor, tröjor, halsdukar och vantar tills vädret är så bra att det bara behövs en tjocktröja och jackan rättmätigen kan kemtvättas och hängas i malpåse inför nästa säsong.
Även om det också innebär dumma pollenallergier för vissa (mig själv inte inräknad), hybris över att komma i någon annan form än den man för tillfället har, en växande lust att pussa på folk och dela en glass eller stressa upp sig över tentor som ska in, denna sista delkursen för terminen (själv skriver jag B-uppsats),
så gillar jag Vårkonsekvenser. Så är det bara.
